Igår satte jag upp ett hinder i ridhuset, började med lite dressyr för att värma upp oss och få Flamman mjuk och lugn. Sen styrde vi mot hindret. Och något magiskt inträffade! Hon rusade inte mot hindret (som hon alltid gjort förr), hon hoppade lugnt och självsäkert med stor marginal! Jag red på och tog hindret flera gånger på raken och hon körde på med samma teknik. Jag längde på tyglarna och klappade stort. Sen gjorde vi om åt andra hållet. "Nu måste hon ju rusa!" Nä då, lika lugn och självsäker! Klappade jättemycket och avslutade. Tog en liten skrittur i närskogen..
Min älskade underbara lilla häst! <3